Människans Stora Läxa.

Människan har en stor läxa att lära - vilken är att naturen bara ger när det ges något tillbaks, det är hemligheten med naturens varaktighet.

Föräldrar som hävdar att de offrar sina liv för deras barn tar ofta bort de initiativ som barn behöver för att slutföra sina egna cykler. Mentala måttstockar och spärrar förstärks av den spegelbild vuxenvärlden förmedlar med sina idéer och förehavande, som om det är den rätta vägen för livsföring. Barn behöver genomleva sina liv som fria för att gemenskap glädje och tillit skall frodas.  

Vuxna tar sällan chansen att vara den människa som lever i kärlek, kärlek som är nödvändig för att gemenskap glädje och tillit ska frodas. Vuxna föddes in i ett system där hon fostrades och formades till en skepnad, en person med uppgift att leverera energi i formen av ekonomi. Ekonomi som härskar och styr, stödd av skatter lagar och regler.

Vuxna lever i hierarkier såsom pyramider där de på toppen helt slutat ifrågasätta och enbart utför order, så oavsett om de går emot egna etiska värderingar. Dagens vuxna har formats av och blivit framlyfta genom skola och arbetsliv ur ett ekonomiskt perspektiv. Slutet för sådana hierarkier och höga positioner kommer skapas av människor som INTE bara utför uppgifter med precision - utan också ifrågasätter.

Det som kan rädda oss bort från våran skepnad är vårt egna och gemensamma medvetande. friheten finns i medvetandets givande. Vid uppvaknandet uppstår rörelser sprungna ur medveten insikt om hur vi styr bort maktstrukturer, människor behöver lära sig att ge såsom naturen ger. 

Med vetskap om medvetandet inser vi att...
Skadar vi någon eller något skadar vi i samma händelse oss själva. Fred och frihet är ett resultat av naturlig kärlek. Vi är fria och har rätt att välja våra handlingar så länge vi balanserar våra åtgärder mellan orsak och verkan.
Så fungerar naturen och naturlig kärlek.

Läran om orsak och verkan är en obestridlig lag, materiella ting skapas inte genom önsketänkande eller genom att gnida på Aladdins lampa utan de skapas ur balanserade reaktioner. Den som vill uppfylla sina önskningar får inte glömma att materia skapas ur ömsesidiga handlingar. Lagen om orsak och verkan fungerar alltid och när något går fel är mänskligheten i allmänhet ansvarig, det blir vår egen uppgift att lösa bristerna.

Krig kan stoppas först då vi slutar att göra krig.
Enighet börjar i hemmet som i sin tur når ut i bostadsområdet, människan stoppar alla krig genom att stoppa dem i hemmet. Som ringar på vattnet bidrar vår intressesfär till fred, så i vår stad liksom vårt land. Krig är skörden av hat och rädsla samtidigt, människan kommer sluta göra krig den dagen hon lärt sig hur det är att leva som enhet - då förstår vi det faktum att andra människor, bröder och systrar faktiskt är oss själva, vi är alla en.

När varje människa önskar fred och frihet kommer det att självuppfyllas, inga krig kommer överleva ett sådan agerande.

Människan kan inte ses, hon kan bara kännas!
Först bör vi förstå att människan kan inte "vetenskapligt" förklaras innan alla sinnen upptäckts, så stora framsteg ligger framför civilisationen, fysiska under om vad mirakel är. Ofta förklaras människans själ med vaga antaganden, uttalanden om att vi aldrig kommer förstå meningen, tillika anledning till att vi "vetenskapligt" fallerar i att förklara människan. 

För att uppnå gemenskap med naturen måste vi bli medvetna om vår identitet, vi måste lära känna allt som det är och känna oss själva som skapare av allt som är. Det vi inte kan se kan vi känna, vi kan se människors kroppar men vi kan inte se människan, människans själ är just nu osynlig.

Hemligheten finns i ljuset, vi kommer få vetskap om livets och dödens mysterium, ju mer vi får veta ju mer kommer vi inse syftet i att manifestera medvetandet. När vi känner till naturens lagar återspeglas naturen i oss - vi får förmågan att reflektera naturen som enhet.

Kärlek är som en spegel vilken återspeglar.
Lagen om kärlek är rytmisk balanserad - ett utbyte i att ge och att återge, en dubbel elektrisk våg som utbyter energi,
VÅR VÅG MOT OÄNDLIG KÄRLEK.

 

av Thomas Romlin